Klass D-slutsteg, populärt kallade digitala slutsteg, började komma ut på marknaden under 90-talet. De utnyttjar en analog teknologi som kallas för Pulse Witdth Modulation (PWM). Klass D-slutsteg har en rad fördelar jämfört med konventionella slutsteg. Fördelarna är mycket hög verkningsgrad och därmed mindre värmeutveckling, lägre vikt och storlek: 2 x 4000 W på en höjdenhet … Läs mer …

Högtalarens impedans påverkar hur hög effekt slutsteget levererar. De flesta högtalare är på 4 eller 8 Ω (ohm) men även 6, 12 och 16 Ω förekommer. Impedansen minskar vid parallellkoppling av två eller flera högtalare. Effekt Ju lägre högtalarens impedans är desto högre effekt levererar slutsteget (vid en given spänning). Slutsteget kan dock inte leverera … Läs mer …

För att undvika att slutsteget havererar vid överbelastning bygger en del tillverkare in mer eller mindre avancerade skyddssystem av olika slag. Temperaturskydd Slutsteg alstrar en hel del värme, speciellt när de får jobba hårt. Som förebyggande åtgärd monteras de mest värmeutvecklande komponenterna på kylflänsar. De flesta större slutsteg innehåller också en eller flera fläktar. Om … Läs mer …

Ingångsnivå Med rattarna för ingångsnivån kan inkommande signal dämpas. Normalt finns det en ratt för varje kanal på slutsteget. Ingångsnivån är graderad i decibel eller 0–10. Vid tio, är det ”raka rör” – ingen dämpning sker av inkommande signal. Vid noll är det tyst. Link Link är en knapp som länkar samman ingångarna så att … Läs mer …

Slutstegets uppgift är att förstärka den relativt sett svaga linjesignalen från mixerbordet, till en signal som orkar driva högtalarna, så att de kan avge önskad ljudtrycksnivå. Slutsteget kan vara inbyggt i mixerbordet (aktiv mixer). inbyggt i högtalarlådan (aktiva högtalare). en fristående enhet (slutsteg). De flesta slutsteg är i stereo De flesta friststående slutsteg för liveljud … Läs mer …

Introduktion Delningsfiltrets uppgift är att dela upp den mixade signalen i två till fyra frekvensområden. Syftet är att varje slutsteg och/eller varje högtalarelement ska få ett avgränsat frekvensområde att återge så att effekten i slutsteget och högtalarens konstruktion kan anpassas till de vitt skilda fysikaliska förutsättningarna som de olika frekvensområdena har.   Delningsfiltret (och högtalarsystemet) … Läs mer …

Högtalaren har en gräns för hur stor effekt som kan matas in i den utan att distorsionen blir för stark eller att elementet förstörs. Tillverkaren brukar ange både vilken medeleffekt (average power eller RMS-effekt, mäts i WRMS) högtalaren tål och vad den tål som mest under korta stunder (peak power). Det viktigaste är vad den … Läs mer …

Högtalarens verkningsgrad brukar anges som ljudtrycksnivån i decibel på en meters avstånd med en watt tillförd effekt. (dB@1W@1m). En högtalare med verkningsgraden 96 dB@1W@1m ger alltså ljudtrycksnivån 96 decibel mätt en meter från högtalaren när slutsteget lämnar effekten en watt. Verkningsgraden har stor betydelse för den ljudstyrka som kan uppnås med ett visst slutsteg. Lättdrivna högtalare (högtalare … Läs mer …

Här får du veta mer om hur högtalarens verkningsgrad påverkar effektbehovet och volymen.

På diskanthögtalaren, eller rättare sagt på den så kallade drivern, monteras vanligen någon form av horn. Hornet ska sprida och förstärka de riktningskänsliga och lättasorberade diskantfrekvenserna. Driver (elektromagnetisk eller piezoelektrisk) och horn bildar tillsammans ett diskanthorn. Högtalarelementen behöver en låda att sitta i. Här får du veta mer om olika högtalarlådor.

XLR-kabel (mik-kabel) är en kabel med en XLR-hona i ena änden och en XLR-hane i andra änden. Till mindre sånganläggningar används ibland en tele-hane i ena änden. XLR-kabeln används bl.a. mellan mikrofon och mixerbord. XLR-honan har en ”spärr” att trycka på för att få ur kontakten. Telekabel har en tele-hane i varje ände. Telekontakterna finns … Läs mer …

Mikrofonens uppgift är att omvandla ljudvågor till elektriska ”vågor”. Det finns två mycket vanliga typer av mikrofoner som används både live och i studio: Dynamiska mikrofoner Kondensatormikrofoner Dynamiska mikrofoner: kräver inte ström för att fungera. är relativt billiga. är slagtåliga. tål höga ljudtryck. är ”tröga”, långsamma. har begränsad frekvensupptagning i diskanten. lämnar förhållandevis svag signal. … Läs mer …