Digitalt-eller-analogt-mixerbord - vilket är bäst?

Det beror på dina behov, din budget och dina kunskaper. Båda har sina fördelar och nackdelar. Ett digitalt mixerbord är mer avancerat än ett analogt, vilket ställer större krav på dig som användare. Samtidigt ger det också andra möjligheter. 

Pris
Till att börja med kan man konstatera att de billigaste digitala mixerborden än så länge är dyrare än de billigaste analoga mixerborden. De börjar helt enkelt i en högre prisklass. Så om du är ute efter en mindre, billig eller enkel mixer, säg under 12 kanaler, så finns det i princip bara analoga mixerbord att tillgå.

Överskådlighet
På en analog mixer har varje knapp och ratt endast en funktion vardera. Alla funktioner som finns är direkt åtkomliga rent fysiskt. Den är överblickbar; man kan se och nå alla inställningar direkt. Kontrollerna organiserade på nära nog samma sätt på alla analoga mixerbord. När man väl lärt sig den generella strukturen så kan man i princip sätta sig bakom vilket analogt mixerbord som helst och börja mixa inom tio minuter.

Vana vid digitala produkter

Är du en så kallad boomer (född före cirka 1964) så kanske du inte är lika flink med digitala mixerbord som dig som är uppfödd med datorer, internet och smarta mobiler. Och vice versa så är det troligen enklare för generation Z (födda cirka 1997-2009) att mixa på ett digitalt mixerbord än ett analogt mixerbord. Men allt går förstås att lära sig! Och att sedan praktisera det ofta så att det blir en vana.

Mixar du många olika band i olika lokaler?

Ett digitalt mixerbord kan spara alla dina inställningar för olika band och lokaler så du slipper börja från början varje gång. Å andra sidan, om du aldrig mixar samma band och alltid i nya lokaler så jobbar du kanske snabbare med ett analogt mixerbord? Hur snabbt du jobbar med analoga och digitala mixerbord, har nog en del att göra med föregående stycke också.

För att välja mellan analogt eller digitalt mixerbord får du ställa dig följande frågor:

• Ligger de digitala mixerborden inom din budget?
• Behöver du de möjligheter som de digitala mixerborden erbjuder, eller behöver du det analoga bordets relativa enkelhet och överskådlighet?
• Är du van att arbeta med digitala produkter, eller hur kunnig har du tid och lust att bli?
• Jobbar du ofta med samma band, uppsättning och/eller lokal, eller är varje jobb olikt det andra?

Läs vidare om de digitala mixerbordens fördelar och nackdelar, så klarnar det förhoppningsvis än mer.

4 fördelar med digitala mixerbord

Det som brukar framhållas som de fyra största fördelarna med digitala mixerbord är att

1. du kan spara och återkalla alla inställningar
2. det mesta du behöver finns inbyggt
3. det tar mindre plats och väger mindre
4. det är så flexibelt.

Fördel 1. Spara och återkalla alla inställningar

Ett digitalt mixerbord kräver ofta lite mer förberedelsetid, så därför gör det sig allra bäst när det används i samma lokal, till samma band, med samma låtar under många konserter. Då har du snabbt igen på den extra tid det ofta tar att programmera upp det i början. Använder du för det mesta samma modell av mixerbord så bygger du upp en bank med färdiga inställningar över tid. Du kan även spara ner det på till exempel ett usb-minne och plugga in i ett annat mixerbord av samma modell.

Motorstyrda reglar
De flesta digitala mixerbord har motorstyrda reglar. När du återkallar ett sparat minne, eller om du byter funktion för reglarna, intar reglarna automatiskt det läge du ställt in tidigare. Det har förstås en viss imponeringsfaktor, men den stora vinsten är förstås att du kan ha olika inställningar för olika band eller olika låtar utan att behöva återställa alla reglarna manuellt.

Även alla andra inställningar såsom: gain, equaliser, aux sends och så vidare, sparas och kan därmed återkallas med en enda knapptryckning. Här ändrar sig dock inte rattarnas och knapparnas fysiska läge, då de är ändlösa, det vill säga de har inget början och inget slut (se länge ner). Ändringen sker endast i mjukvaran men visas förstås på skärmen och/eller med lysdioder. Allt som går att ändra går normalt också att spara i minnet.

Fördel 2. Det mesta är inbyggt

I det digitala mixerbordet brukar det finnas en mängd inbyggda effektprocessorer, dynamiska processorer och grafiska equalisrar. Det gör behovet av extern kringutrustning (outboard equipment) närmast obefintligt.

Skillnaden är stor jämfört med analoga mixerbord där inget av detta brukar vara inbyggt. Där får du istället koppla in den kringutrustning du behöver och placera i mer eller mindre stora rack vid sidan om. Med det digitala mixerbordets inbyggda utrustning sparar du plats, pengar, tid och kablar.

Varför kan det inte vara inbyggt i analoga mixerbord, kanske du undrar. Anledningen är plats och kostnader. I ett digitalt mixerbord existerar kringutrustning bara virtuellt, som mjukvara. Du kan titta på den i displayen. Den väger inget och tar ingen fysisk plats samt kräver inga, eller få, extra fysiska komponenter som kostar pengar.

Fördel 3. Tar mindre plats och väger mindre

Precis som för kringutrustningen så är ju hela det digitala mixerbordet till stor del sin mjukvara. Färre och mindre komponenter gör att det digitala mixerbordet kan göras mindre och ha lägre vikt jämfört med analoga mixerbord. Du kan nästan ta ett 32-kanals digitalt mixerbord under armen och bära iväg med. Ett analogt mixerbord i den storleken går i bästa fall in i en kombi, om du fäller sätena. Lastar du även in all kringutrustning du behöver blir det trångt i kombin.

Fördel 4. Det är flexibelt

Mångsidigheten är en styrka. Ett digitalt mixerbord ger dig klart större flexibilitet jämfört med ett analogt mixerbord. Den kan konfigureras till att bli det du vill, och du kan även växla mellan flera olika användningsområden genom ett enda knapptryck. I och med att det är så lätt att dirigera om signalerna i mjukvaran kan du låta mixern vara inspelningsmixer, radiomixer, submixer, monitormixer, publikmixer eller flera saker samtidigt. Det finns många möjligheter men det gör det också mer krävande.

Digitala mixerbord kan ofta styras via en surfplatta. Det underlättar betydligt att kunna gå runt i lokalen och på scenen, höra hur det låter på olika platser och kunna justera inställningarna utan att behöva springa tillbaks till mixerbordet. Du hör vad du gör på den plats du är.

Sammanfattningsvis så erbjuder digital mixerbord mer för mindre pengar än motsvarande analoga mixerbord i samma prisklass. Men visst finns det nackdelar också.

3 nackdelar med digitala mixerbord

Ett digitalt mixerbord har samma struktur och funktioner som ett analogt, skillnaden ligger i hur man kommer åt dem.

Nackdel 1. Alla kontroller är inte åtkomliga samtidigt, istället får man likt en dator bläddra sig fram i menyer och se vad man gör i en display.

Det kan upplevas som att det kräver en hög grad av koncentration för att hitta rätt bland alla inställningar. Något som kan lägga fokus på skruvandet istället för lyssnandet, till negativ gagn för ljudet. Andra, med god datorvana och som kanske har lärt sig mixa på ett digitalt bord från början, bläddrar sig snabbt, och till synes utan allt för stor ansträngning, fram till rätt meny.

Nackdel 2. I vilket fall som helst tycker jag att man kan säga att ett digitalt mixerbord generellt har en högre inlärningströskel än ett analogt bord. Att varje mixerbord har sitt eget operativsystem och gränssnitt gör inte saken enklare. Inget Windows här inte.

Det är också så att det är mer som kan vara fel inställt och mer som behöver konfigureras för att få det att göra som man vill.

Nackdel 3. Flexibilitetens styrka är också dess svaghet; ­ det kan vara allt men man måste veta vad man vill med det och kunna konfigurera det till respektive användningsområde eller inför olika typer av jobb.

Den drivna och ambitiöse användaren sitter hemma och programmerar in olika typer av jobb i förväg. Väl ute på fältet kallar han fram den konfiguration som passar bäst för det aktuella jobbet och startar därifrån. Har man noll koll sliter man istället sitt hår en halvtimme innan spelning, för att överhuvudtaget få ljud i mixern.

De digitala borden kan alltså ta lite längre tid att konfigurera upp och programmera som man vill ha dem, men när det väl är gjort så kan varje upprepning av en och samma föreställning bli enklare att köra.

Så fungerar digitala mixerbord

Upplägget för digitala mixerbord är x antal oftast motoriserade reglar, vanligen mellan 16 och 32. Reglarna kan ofta arbeta i så kallade layers. En layer kan till exempel vara kanal 1-­16 och nästa layer är då kanal 17­-32. Det finns alltså inte reglar till alla kanaler, ibland finns det inte heller analoga ingångar till alla kanaler i standardutförandet. Reglarna kan också agera aux sends, masters, equalizer eller väljas efter egna behov. Vad de ska vara väljer du med en knapptryckning.

Sedan brukar det finnas (endast) en uppsättning av ”de fem blockens” kontroller: mikrofonförstärkare, equalizer, tappningar, adressering och regel. (Läs mer om de fem blocken i kapitel 6 om mixerbord i Jakten på det perfekta PA-ljudet.) I stället får du välja vilken kanal som du för tillfället vill justera. Då ser du just den kanalens inställningar i displayen. Med hjälp av piltangenter, plus- och minusknappar, enterknapp och ofta ett ändlöst hjul, kan du förflytta sig, ändra och välja i olika menyer. För det mesta ges också möjlighet att se till exempel alla kanalers gainkontroller eller panoreringar samtidigt. Får de inte plats i displayen blir det till att skrolla. Det brukar bara vara de största digitala mixerborden som har mer kontroller och/eller kanaler åtkomliga på samma gång rent fysiskt.

Sammanfattningsvis kan jag säga att det är praktiskt att på olika sätt kunna se och justera de olika inställningarna. Vi kan ta equalisern som exempel där du ofta får en grafisk kurva över den aktuella inställningen. Det kan vara ett bra stöd för öronen att få en visuell bild över vad som händer när du skruvar på equalizern. Att kunna spara alla inställningar och med en enda knapptryckning komma tillbaka dit, tillhör förstås en av de digitala mixerbordens absoluta fördelar. Ibland kan det dock vara förvirrande att samma kontroll kan vara till flera olika saker beroende på vad du har valt att det ska vara för tillfället. Det gäller att hålla huvudet kallt och veta i vilket läge man är.

AD-DA-omvandling

Allt ljud är analogt
Digitala mixerbord kräver förstås digital signal. Men ljudet som går in i mikrofonerna och signalerna som kommer ut därifrån är alltid analoga. Därför måste de analoga signalerna omvandlas till digitala signaler (ettor och nollor) innan de kan bearbetas i en digital mixer. Och innan ljudet når våra öron måste de åter omvandlas, för att bli analogt igen. Slutsteg och högtalare kan bara arbeta med analoga signaler. Allt ljud är analogt. Ljud kan vi omvandla till analoga signaler med hjälp av en mikrofon. Digitala signaler är en beskrivning av den analoga signalen.

Analog/digital-omvandling
Varje analog ingång och varje analog utgång på mixerbordet kräver därför var sin analog/digital­omvandlare eller digital/analog­omvandlare (AD-DA­-omvandlare). AD-DA-Omvandlarna kan vara inbyggda i det digitala mixerbordet och/eller existera som separata enheter. Ofta erbjuds ett visst antal analoga in-­ och utgångar som standard, med möjlighet att expandera senare.

En digital ljudkedja börjar och sluta likadant som den analoga. Där i mellan omvandlas signalen från analog till digital i AD-omvandlaren (6) för att kunna bearbetas, distribueras och lagras digitalt. För åter bli hörbart ljud måste signalen först passera genom DA-omvandlaren (7).

Digital multikabel
Om du använder ett digitalt mixerbord kan du också använda digital multikabel som är mycket tunnare och lättare än de analoga. Det kräver dock externa AD-DA-­omvandlare på scenen. Det hela blir ofta rätt kostsamt. För större evenemang går det att distribuera signalerna i mer eller mindre avancerade nätverk till olika platser och ändamål. Det går också bra att använda analog multikabel till det digitala bordets analoga in-­ och utgångar.

Back-up för digitala mixerbord

Driftsäkerheten för digitala mixerbord är hög men om något fallerar blir det ofta helt tyst eller ett våldsamt digitalt oväsen. Det finns också andra riskfaktorer som dataförlust (när filen med alla inställningar plötsligt är borta ...) eller mjukvarufel som gör att mixerbordet ”hänger” sig. Precis som med datorer får man se till att ha back up och de senaste uppdateringarna.

Digitala mixerbord krånglar definitivt mindre än en PC men jämfört med analoga mixerbord är detta ändå en risk som inte finns hos de sistnämnda. Analoga mixerbord kan förstås också krångla, fast på andra sätt. De flesta fel som kan uppstå i analoga mixerbord brukar dock vara av begränsad karaktär, så att man ändå kan genomföra jobbet med de delar av bordet som fortfarande fungerar. Eventuella fel går ofta att laga på plats med några vanliga verktyg och en lödkolv. Det är bara om nätdelen fallerar som hela bordet blir utslaget. Större mixerbord brukar ha externa nätdelar. Ofta har man då en extra nätdel i reserv i racket, om det skulle behövas.