Upphovsrättslagen

Upphovsrätten är reglerad i lag och brott mot den kan ge böter eller upp till två års fängelse. Här hittar du upphovsrättslagen om du vill fördjupa dig i den. (Extern länk till Riksdagens hemsida.)

Grundtanken med upphovsrätt är att du som skapar musik, skriver litteratur, tar fotografier, gör film eller programmerar dataprogram ska ha rätt att bestämma över din skapelse. Du äger laglig rätt till din skapelse så fort du har skapat den. Det finns inget lagkrav på att den ska registreras på något sätt. Upphovsrätten består av två delar.

1. Den ekonomiska rätten
Den ekonomiska rätten innebär att du ha rätt att få betalt (om du vill) när skapelsen används av andra på ett eller annat sätt.

2. Den ideella rätten
Den ideella rätten innebär att ingen får ändra din skapelse utan ditt medgivande. Dessutom måste den som fått lov att använda din skapelse alltid ange (muntligen eller skriftligen) vem som är skapare.

Upphovsrättens historia och frågeställningar

Upphovsrätten och vad den ska omfatta har och är inte självklar. Det första egentliga skyddet för musikaliska verk kom till först genom 1919 års upphovsrättslagstiftning. I och med internets framväxt och den illegala fildelningen är debatten hetare än någonsin. Ska kompositörerna ha rätt att få betalt? Vad tycker du? Och i så fall för vad ska de ha betalt? Nedladdning, lyssning, spridning, framföranden inspelning eller vad? Och hur ska de få betalt? Genom den så kallade kassettskatten, vid nedladdning, vid köp av cd, avgift på bredbandet, eller på annat sätt?

Bevisfrågan

Ett sätt att kunna bevisa att du är upphovsmannen till ett visst verk är att posta noter eller en inspelning till dig själv och se till att Posten sätter en tydlig datumstämpel på det. Brevet förvarar du sedan oöppnat på ett säkert ställe.

Hur du bevakar din upphovsrätt

Att själv bevaka att ditt verk inte spelas, spelas in eller används utan ditt tillstånd är i princip omöjligt. Därför finns det stora organisationer runt om i världen som kontrollerar det åt dig. I Sverige heter detta kontrollorgan STIM och NCB.

STIM
STIM står för Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå. STIM är en ekonomisk förening som arbetar utan eget vinstintresse. De samarbetar med liknande organisationer i andra länder för att samordna regler och repertoar. De tar upp avgifter för spelade verk och betalar ut dem till upphovsmännen.

Anslutning till STIM
Har du skrivit musik kan du ansluta dig till STIM genom skriva ett kontrakt med dem. Sedan gör du en så kallad verkanmälan för de verk som du vill ska vara "stimmade". Anmälan innebär bland annat att du upplåter rättigheterna till framförande och inspelning på STIM respektive NCB (se nedan). Du avsäger dig rättigheterna att själv bestämma att verket inte får spelas eller spelas in av vem som helst och du får inte heller bestämma hur mycket (eller lite) betalt du vill ha. Anslutning till STIM för kompositörer är kostnadsfri. Besök STIM här.

STIM tar betalt av musikanvändarna och fördelar pengarna till upphovsmännen. All musik som är verkanmäld till STIM får mot avgift spelas och spelas in. Att själv bevaka att alla betalar för att använda din musik och att förhandla om personliga avtal är i princip omöjligt. Om du vill ha betalt för din musik är STIM i princip det enda alternativet. Näst intill alla kommersiella upphovsmän har verkanmält sin musik.

STIM-avtal för arrangörer och musikanvändare
Om du ordnar en musikfestival eller en fest för allmänheten (där det spelas musik - live eller inspelad) är det du som är arrangör och ska betala till STIM. Skolor, kommuner, biografer, varuhus, radio/TV, de flesta musikställen med mera, har redan avtal med STIM och får därmed nyttja hela STIM:s repertoar.

Om du spelar live på ett musikställe är det alltid arrangören som har skyldighet att anmäla och betala till STIM. Spelar ni egna låtar får ni alltså STIM-pengar för dem. Det förutsätter att arrangören fyller i spellistor med vilka låtar som har spelats. Ni kan för er egen skull fylla i dem åt arrangören så får han/hon skicka in dem.

STIM's bevakning
STIM bevakar allt detta genom:
•    musikrapportering från radio/TV, konsertplatser med mera.
•    samarbete med olika organisationer.
•    fältarbete
•    producenterna för inspelningar