Syftet med multikanalstekniken är att spela in varje instrument, eller instrumentgrupper på separata spår (kanaler) för att i efterhand (vid mixningen) ha möjlighet att justera ljudet och volymen på varje spår för sig.

Så länge det finnns lediga spår kan man också lägga till mer instrument på inspelningen, så kallade pålägg. Det är med andra ord inte nödvändigt att alla spelar på samma gång. Det innebär också att man kan ta om enskilda instrument, som kanske har spelat något fel, utan att alla behöver spela igen. Du kan också göra om bara en del av en tagning, till exempel fyra takter. Det kallas för punch in.

Seperation och läckage
För att ovanstående ska vara möjligt krävs att man i möjligaste mån separerar instrumenten från varandra på inspelningen. Spelar flera på samma gång kommer ljudet från t.ex. gitarren att leta sig in i sångarens mikrofon och vice versa. Det finns olika metoder för att reducera eller eliminera det s.k. läckaget.

• Använda riktade mikrofoner som inte tar upp så mycket av ljudet runt om.
• Öka mikrofonernas inbördes avstånd eller placera mikrofonerna mitt emot varandra.
• Lajna elektriska instrument.  Det innebär att man kopplar instrumentet till mixerbordet via en s.k. line-box, i stället för att sätta en mikrofon framför högtalaren på instrumentets förstärkare. Medhörning genom hörlurar.
• Skärma av med isoleringsskärmar eller möbler.
• Stå i olika rum och spela med fönster mellan.
• Alla står i samma rum men en förstärkare kan placeras i ett annat rum och mickas upp där. Medhörning genom hörlurar.
• Pålägg – att spela in ett instrument i taget ger förstås mycket god separation.

Pålägg eller "Live"
Det finns en risk att känslan blir lidande när musikerna inte spelar samtidigt. Vid vissa inspelningar är det helt uteslutet, t.ex. vid inspelning av en symfoniorkerster. Musikstil och vilket "sound" man eftersträvar styr hur mycket läckage man kan tolerera. Vid inspelning av klassisk musik är ju lokalens akustik en viktig del av det totala ljudet, där skulle det vara fel att separera för mycket. Det är i pop- och rockproduktion som man främst arbetar med möjligheten till pålägg. Ofta bygger man dock en grund av t.ex. trummor, bas och gitarr samt eventuellt "stödsång" där alla musicerar på samma gång. Därefter gör man pålägg och omtagningar. Stödsången spelas in just som stöd för de övriga musikerna. Sången spelas senare in på nytt, som pålägg, under noggrannare förhållanden.

Som i så mycket annat går det mode i sound. En period var det populärt att ha lite "slamrigare", "slaskigare" eller "lajvigare" sound, som det brukar beskrivas när man tillåter mera läckage på en pop- och rockproduktion.