Vad är medhörning och varför behövs den?

Här nedanför kan du provläsa utkastet till ett av kapitlen i min kommande e-bok: "Skapa Bra Medhörning"

E-bokens hela innehållsförteckning hittar du genom att klicka här.

Vad är medhörning och monitor?

Medhörning / monitor är den del av PA-anläggningen som ger ljud på scen, antingen via medhörnings-högtalare (monitorer) eller så kallade in-ear monitorsystems.

Varför behövs medhörning?

Medhörning / monitor behövs om musikanterna inte hör sig själva eller sina medmusikanter tillräckligt bra för att intonera (hålla tonen) och hålla rytmen tillsammans vid live-framträdanden. När medhörningen är bra blir det lättare för musikanterna att spela bra tillsammans vilket lyfter både framträdandet och ljudet. Musikanter som har bra medhörning spelar bättre och låter därmed bättre.

Har du problem med medhörningen när du är ute och spelar live?

  • Du hör inte dig själv, sången eller de andra.
  • Medhörningen är för svag eller för stark.
  • En eller flera av bandmedlemmarna höjer hela tiden.
  • Det blir rundgång.
  • Svårt att filtrera och eq:a bra.
  • Det brummar i medhörningen.
  • Soundchecken skapar irritation, är stressig och ger inget.
  • Inställningarna från soundchecken verkar ha ändrats till det sämre.
  • Svårt att få till en bra in-ear-mix eller bra balans i monitorhögtalarna.

Att höra sig själv och sina medmusikanter bra är A och O för att få feeling och göra ett bra framförande.
Scenljudet påverkar naturligtvis också ljudet som publiken hör, speciellt i små lokaler.
Dessutom brukar rundgång och dålig medhörning gå hand i hand. Jag börjar från början med sådant som är bra att veta innan du ens börjar med medhörningen. Det du redan kan hoppar du bara över och går vidare, eller läser det ändå, för att få dina kunskaper bekräftade.

Medhörning, monitor, foldback - Vad är vad?

Medhörning, monitor och foldback är i princip samma sak. Det är de delar av ljudanläggningen som är till för att du ska höra dig själv och dina medmusikanter bättre.

Orden medhörning och monitor används dessutom som kortvarianter av medhörningshögtalare respektive monitorhögtalare. Båda är samma sak.

Vad menas med front of house och monitor?

Front of house - FOH

Front of house är de delar av ljudanläggningen som ger ljud till publiken, till exempel mixerbord, slutsteg och högtalare. Front of House förkortas FOH.

Publikljudet

Jag använder ibland ordet publikljudet. Med det menar jag det ljud som publiken hör. Publikljudet består framför allt av ljudet från front of house-högtalarna (som jag ibland kallar publikhögtalarna) samt lokalens akustik, men publiken hör förstås också, mer eller mindre av medhörningen och all backline.

Backline

Backline är instrument (till exempel trummor) och förstärkare (till exempel gitarrförstärkare) på scenen.

högtalare för medhörning, monitor

Monitor

Monitor är de delar av ljudanläggningen som ger ljud åt musikanterna på scenen, det vill säga allt som har med medhörningen att göra.

En del utrustning (till exempel mixerbordet och mikrofonerna) kan ha dubbla funktioner, och ge ljud till både front of house och monitor. På större konserter kan det finnas två mixerbord - ett för front of house och ett för monitor. Monitormixerbordet brukar i så fall placeras vid sidan av scenen, så att monitorteknikern ser vad som händer, och hör hur det låter, på scenen. Det finns också utrustning (till exempel elförsörjningen) som inte går att härleda till vare sig front of house eller monitor.

Scenljudet

Scenljudet är det ljud som hörs när du befinner dig på scenen. Scenljudet kan bestå av

  • ljudet från all backline
  • ljudet från medhörningshögtalare
  • indirekt ljud från front of house-högtalarna
  • Eko och efterklang från lokalens akustik
  • ljudet från publiken (sorl).
"Scenljudet + ljudet från front of house-högtalarna + lokalens akustik = Publikljudet."

Behövs medhörning?

Ett bra scenljud är viktigt för att musikerna ska höra bra vad medmusikanterna och de själva spelar. Det är viktigt för att kunna spela rätt, spela med känsla, spela samstämt och få ”feeling”. Det ger musikanterna förutsättningar för att spela bra så att framträdandet blir bättre.

Behovet av medhörning ökar med scenens storlek. Ju fler instrument på scenen desto större behov av medhörning. Ju starkare volym som musikstilen har desto större behov av medhörning. Det handlar också om att balansera instrumenten mot varandra. Till exempel så överröstar trummorna ofta sången lätt. Då behövs sång i medhörningen.

När musikanterna spelar bra så blir ljudet också bättre.

Upplevelsen av bra ljud handlar om mer än ljudkvalité. Hur bra musikanterna spelar, individuellt samt tillsammans, påverkar upplevelsen av ”bra ljud”.

Musikanterna hör normalt inte så mycket av front of house-ljudet eftersom front of house-högtalarna brukar placeras framför scenen riktade mot publiken.

På mindre konserter placeras ibland front of house-högtalarna längst bak på scenen för att fungera som både front of house och monitor. Lite längre fram återkommer jag med för- och nackdelar med det.

In-ear monitor (IEM) eller traditionell monitor?

In-ear monitor system Shure PSM300

Ett IEM-system bestående av sändare, mottagare och i-örat-hörlurar (in-ear). Det här är Shure PSM 300.

IEM är medhörning via hörlurar i öronen. Om alla musikanter har IEM, eliminerar det behovet av medhörningshögtalare. IEM finns som både sladdburna och som trådlösa system. De trådlösa systemen är vanligast och består av sändare, mottagare och i-örat-hörlurar.

Jag kommer ta upp mer om IEM i nästa kapitel.

Med traditionell monitor menar jag medhörning via högtalare på scenen.

Vad ska man välja? IEM eller traditionell monitor?

Om du ska välja IEM eller traditionell monitor beror på vad du redan har, din budget, kunskaper och tyckande.

Styr medhörningen med pre aux sends

Signalväg för pre och post aux sends.

Signalväg för pre aux send respektive post aux send på en kanal.

Medhörningen matas från mixerbordets aux sends (sv. tappningar). De kan ligga före eller efter regel (pre or post fader) i signalvägen. Skillnaden är att pre aux sends är oberoende av regelns läge medan signalnivån som går ut från post aux sends är avhängigt regelns läge.

Pre Aux Sends

Pre aux sends är den aux som vanligen används som volym i medhörningen, en för respektive kanal och en master aux send, för en hel rad av (channel) aux sends.

I och med att pre aux sends inte påverkas av regelns läge så förblir medhörningsvolymen densamma  när du ökar eller minskar volymen ut till publiken, och vice versa; när du ändrar volymen i medhörningen (med pre aux sends) så ändras inte volymen i publikhögtalarna.

Post Aux Sends

Post aux sends används oftast till att skicka signal till effektenheter, så att effekternas relativa nivå följer med regeln och tystnar om regelns dras ner helt.

Bussar

En buss (eng. bus) är en beskrivning av signalvägen mellan ingångsmoduler och utgångsmoduler inne i mixerbordet. De är som motorvägar som ingångsmodulernas signaler "kör på" och sedan "tar av" vid vald utgångsmodul. Vanliga bussar är till exempel: vänster masterbuss, höger masterbuss, subgruppsbussar, och aux-bussar.

Aux-bussar

Aux-bussar är då bussar som aux sends "hoppar på", när du vrider på en aux send. Varje rad av aux sends har en egen buss. Bussarnas "slutstationer" är master aux sends, en för respektive rad. Master aux sends justerar totalvolymen för respektive mix (rad) innan signalen går vidare till respektive utgång. På digitala mixerbord kallas aux-bussen ibland för "mix bus". Bussar på digitala mixerbord är ofta lite mer flexibla när det kommer till "vilka som kan åka med" och "var de kan gå av". 

Signalväg för Aux sends genom mixern

Aux sends signalväg

Här visas signalvägen genom ett analogt mixerbordet, från channel inputs (gulsvarta pilar i bildens överkant), ner genom kanalerna (gula linjer) mixas ihop i mastern och sedan vidare till master outputs (gulsvart pil nere till höger i bild.) respektive master aux sends (gröna pilar).

De gröna linjerna visar signalvägen för aux sends. Varje rad med aux sends bildar en egen mix som går till en master aux send (rattarna vid bildens högra mitt). Därifrån går signalen vidare till en utgång för varje rad (mix).

Signalvägen i ett digitalt mixerbord är i princip densamma. Det är mest gränssnittet som skiljer. Generellt har digitala mixerbord dock mer flexibla signalvägar.

Antalet rader med aux sends varierar med mixerbordets storlek och pris. Mindre mixerbord har ofta en till tre pre aux sends och en till tre post aux sends. Aux sendarna kan också vara valbara pre/post för en eller flera rader. Större mixerbord kan ha åtta till tolv aux sends där varje enskild aux send är valbar pre/post.

Det kan vara bra att känna till att pre aux send ibland kallas för monitor send eller foldback send. Post aux send kallas ofta för effect send.

Aux sends brukar vara graderade 0–10 (inte som reglar som har 0 (noll) som normalläge). Normalläget för en aux send brukar vara runt 7–7,5.

Varje rad av aux sends mixas ihop och går via var sin master aux send till en egen utgång.

Aux sends-utgångar

På baksidan av det här analoga mixerbordet sitter, bland annat, utgångarna för aux sends (ljusgrönt) märkt aux 1, aux 2 , och så vidare.

Den gula ringen markerar master-utgångarna (master out eller main out) som levererar ljudet till front of house.

Poängen med flera rader av aux sends är att du kan skapa olika mixar och skicka vidare till var sitt medhörningsslutsteg och därefter till olika medhörningshögtalare. Till exempel vill kanske sångaren ha mer sång i sin monitor än övriga, trummisen vill ha mer bas, och så vidare. Mer om det här i kapitel 2.

Ett exempel på gränssnitt för Aux sends på ett digitalt mixerbord

Aux sends på ett digitalt mixerbord.

På bilden ovan ser du ett digitalt mixerbord, ett Yamaha LS9.

1. Här väljer du vilken "rad" med aux sends du vill se/justera. Det här mixerbordet har 16 aux sends.

2. I displayen ser du alla 16 aux sends för den kanal du har valt med den blå "SEL"-knappen (select) som finns ovanför varje kanal.

3. Här ser du reglarna. Me den knapp (ej i bild) kan du välja att få upp aux sends på reglarna.  Då blir det lätt att både se och justera volymen i medhörningen.

4. Den här ratten fungerar som aux send för den "rad" du har valt med knappsatsen (1), samt för den kanal du valt med "SEL"-knappen (select) som finns ovanför varje kanal. Om du inte vill ha aux sends på reglarna enligt (3) ovan sån använder du den här istället. Reglarna används ju normalt som volym för respektive kanal i front-of-house-högtalarna, så därför vill du troligen inte har aux sends på reglarna hela tiden.

Det hela låter nog krångligare än vad det är. När du gjort det här några gånger och har fått signalvägen klar för dig, så går det lätt.

Omni outputs på ett digitalt mixerbord.

I den orange markeringen syns de analoga utgångarna på ett digitalt mixerbord. I mixerbordets konfigurations-inställningar kan du välja vad utgångarna ska vara till för. En vanlig konfiguration är att två utgångar är master out (left och right), sedan är det sex utgångar kvar, för till exempel aux sends, som då kan ge dig upp till sex olika medhörningsmixar.

Alternativ till aux sends

Använda subgrupperna som medhörning

Om du har ont om aux sends så kan du till exempel använda subgrupperna till medhörning. De kanaler du vill ha med i medhörningen adresserar du ut till den subgrupp, eller de subgrupper, du vill använda till medhörning. Nackdelarna är att de ligger efter regel (post) så volymen i medhörningen ändras när du drar i regeln för att ändra volymen i front of house, och vice versa.

Master out till både front of house och monitor

Ett annat sätt som kan fungera i mindre sammanhang är att använda till exempel master out left till front of house (i mono) och master out right till monitor. Panoreringen fungerar då som balans mellan front of house och monitor, det vill säga när du panorerar vänster (i det här fallet) så minskar volymen i medhörningen och när du panorerar höger minskar volymen i front of house. Vill du öka volymen (eller minska volymen) i både front of house och monitor, gör du det med regeln. Inte helt optimalt men fungerar i nödfall. Det gäller att hålla tungan rätt i mun.

Aktiva eller passiva högtalare - Vad är bäst till medhörning?

Högtalare generisk framifrån

På bilden ser du en JBL STX812M-högtalare, men det skulle i princip kunna vara vilken högtalare som helst. Många högtalare ser ut så här och framifrån går det inte att avgöra om den är aktiv eller passiv.

Det du kan se är att det är en tvåvägshögtalare för att den har ett horn längst upp som tar hand om de höga frekvenserna och en lite större högtalare längst ner som tar hand om de lägre frekvenserna.

På de två hålen vid vänster och höger mitt, kan du också se att högtalarlådan är en basreflexhögtalare.

Om den är aktiv eller passiv syns däremot från baksidan ...

Aktiva medhörningshögtalare

Medhörningshögtalare aktiv baksidan

På bilden ovan ser du baksidan på en aktiv högtalare. Där finns XLR-ingångar för linjesignal samt slutstegets kontroller. Du kan även skymta slutstegets kylflänsar till höger i bild. Utanför bild finns även ett uttag för strömkabeln.

Aktiva högtalare är högtalarlådor med inbyggt slutsteg (förstärkare). De matas med linjesignal direkt från mixerbordets utgångar. De kräver även elförsörjning, 230 volt, till det inbyggda slutsteget.

Fördelar med aktiva högtalare

  • De går snabbt och enkelt att koppla upp
  • slutsteg och högtalarelement är 100% avpassade för varandra.

Nackdelar med aktiva högtalare

  • De är rätt tunga.
  • Du kan inte välja slutsteg själv.
  • De behöver två kablar - en för el och en för signal.

Passiva medhörningshögtalare

Medhörningshögtalare passiv baksidan

På bilden ovan ser du baksidan på en passiv högtalare. Där finns högtalaruttag (speakon) för högtalarsignal. även et utttag för strömkabeln.

Passiva högtalare är högtalarlådor med bara högtalare i. De måste ha ett separat slutsteg (förstärkare) mellan mixerbord och högtalare. Passiva högtalare matas med högtalarsignal från slutsteget. Passiva högtalare behöver ingen egen elförsörjning.

Fördelar med passiva högtalare


    • De är rätt lätta.
    • Du kan välja slutsteg själv.
    • De behöver bara en kabel.

Nackdelar med passiva högtalare

  • De tar längre tid att koppla upp.
  • Du får själv se till att slutsteg och högtalarelement passar bra ihop.

Vad är bäst?

Jag tycker att i de allra flesta fall är det smidigare med aktiva högtalare till medhörningen och ofta även till front of house. Men har du redan bra slutsteg och passiva högtalare finns ingen anledning att köpa aktiva högtalare på studs.

Bättre medhörning med olika monitorer

Monitorer är konstruerade enligt samma principer som alla andra högtalare. Högtalare som kan användas till front of house kan i många fall även användas till monitor, och tvärtom – bara storleken och lådans form passar ändamålet.

Monitorerna kan ha namn efter placering eller funktion. En högtalare som ligger framför sångaren kan benämnas ”sångmonitor”, monitorn till trummisen kallas trummonitor, och så vidare.

Det finns dock en högtalare som är specialdesignad som monitor, nämligen den så kallade wedgen (som oftast går att använda till front of house också).

En wedge - en medhörningshögtalare designad för medhörning

Wedge

Wedgen är designad för att ligga på scengolvet framför mikrofonstativet för att på sätt spela rätt upp i öronen på artisten. På så sätt behövs mindre volym. Samtidigt spelar den på en riktad mikrofons minst mottagliga sida och minskar på så sätt risken för rundgång. Lådans utformning gör att de ofta används i framkant av scenen, eftersom de är så låga att de inte skymmer sikten nämnvärt.

Trummonitor

Trummonitor

Trummonitorn brukar vara en lite kraftigare högtalare, för att kunna återge baskagge och (el)bas tillräckligt starkt för trummisen i rock- och popband. Om den är en wedge eller en "vanlig högtalare spelar ingen roll.

”Trummisen kan med fördel ha en lite kraftigare monitor.”
Högtalare generisk framifrån

"Vanlig" högtalare

På bilden ser du en "generisk" högtalare. Här en JBL STX825.

Du kan i princip använda vilken högtalare som helst till monitor. En generisk högtalare kan ibland ha formen av ett rätblock, så om du använder en sådan högtalare, tänk på att inte låta den stå på golvet. Ingen har öron i knähöjd. Placera den på ett stativ eller något annat så du får upp den i öronhöjd.

De flesta mindre och mellanstora högtalarlådor har numera minst en vinklad sida så att den passar som både wedge och till annat.

Sidefill

För att öka hörbarheten kan du komplettera övriga monitorer med ett så kallat sidefill. Ett sidefill kan bestå av två vanliga högtalare, eller wedgar, som placeras i öronhöjd, på var sin sida, i framkant scenen, och på var sin sida av den. Sidefillet riktas in mot scenen och blir som ett litet PA för musikanterna.

Litet sidefill inringat

Ett så kallat sidefill kan öka hörbarheten på scenen. Här syns ett litet sidefill (markerat med en vit ring) på stativ.

Stort sidefill inringat

Ett stort sidefill (markerat med en vit ring) hängandes i tross tillsammans med ljuset. Bilden är från en av Ulf Lundells konserter.


Skvaller

Skvaller kallas högtalare placerade backstage, det vill säga iloger och korridorer. De är till för att de medverkande ska höra vad som pågår på scenen och på så sätt veta när det är dags för entré, till exempel.

Nästa steg blir att planera för bra medhörning i förväg.

Vad tycker du om innehållet ovan? Är det något du inte förstår, något du saknar eller har andra synpunkter på, får du gärna skriva det i kommentarerna nedan. Tack för att du hjälper till att förbättra texten! 🙂

>