
Först när du har placerat utrustning och mickat upp på ett sätt som motverkar rundgång samt förbättrat akustiken är det dags för masterequalisning. Som namnet antyder påverkar en masterequaliser hela mixen. Syftet är att dämpa de frekvenser som fortfarande sticker ut i rummet eller ta udden av PA-anläggningens "pucklar" i frekvenskurvan. Det är som sagt nämligen de frekvenser som kommer att gå runt först. Både mixen till publiken och medhörningsmixarna är betjänta av masterequalisning. De flesta använder 31-bands grafiska equalisrar för detta ändamål. Sedan finns det olika metoder för att hitta problemfrekvenserna.
En metod är att dra upp mastervolymen sakta tills det börjar gå runt. Var försiktig så att det inte blir okontrollerad rundgång. Håll masterreglarna på gränsen till rundgång. Försök sedan att identifiera vilken frekvens det är som går runt och dra ner den tills det slutar. Gör om proceduren tills du uppnått önskad volym. Behöver du dra ner mer än fem till sex frekvenser så behöver du rigga på ett bättre sätt.
Det kräver en viss övning att hitta rätt frekvenser men det går att öva upp sitt gehör för detta. Ganska omgående kan du avgöra om det är i bas- mellan- eller diskantregistret det går runt. Du kan prova dig fram till rätt frekvens genom att dra ner equaliserns sliders en och en och höra när rundgången försvinner. Ett alternativ är att först dra upp dem lite försiktigt och lyssna om rundgången ökar i styrka. Vanligtvis justeras vänster och höger sida likadant om det inte är något speciellt problem bara på ena sidan. Släpp aldrig taget om masterreglarna. Var beredd att dra ner dem om rundgången blir för stark.
Ovanstående är ett ganska effektivt sätt att komma åt rätt frekvenser. Vill du emellertid vara lite mer vetenskaplig eller tycker det är svårt att hitta rätt frekvenser kan du använda en spektrumanalysator. Det går till så att brus med hela det hörbara frekvensspektrat (så kallat skärt brus) skickas ut genom högtalarna. En mätmikrofon placeras enligt bruksanvisningen och ansluts till spektrumanalysatorn eller via ett ljudkort till en dator med mätprogramvara. Skärmen eller lysdioder på spektrumanalysatorn visar dig en visuell bild över rummets frekvenskurva. Därefter kan du korrigera frekvenserna på masterequalisern tills mätkurvan är så rak som möjligt. Använd spektrumanalysatorn som ett visuellt hjälpmedel men låt öronen avgöra när det är bra. Lyssna till exempel på en välbekant inspelning genom PA:t efter justeringarna.
En rundgångseliminator drar automatiskt ner de frekvenser som det är på väg att bli rundgång vid. Bandbredden (Q-värdet) brukar var mycket smalt, ofta 1/10 oktav ibland ännu smalare. (Jämför med 1/3 oktav på en 31-bands equaliser). En väl utförd riggning är grundläggande för att slippa rundgång. Vill du sedan använda en grafisk equaliser eller en rundgångseliminator är delvis en smaksak. Allt som är automatiskt har både sina för- och nackdelar. Ett alternativ är att göra en konventionell masterequalisning och nyttja rundgångseliminatorn som en extra säkerhet om det skulle uppstå rundgång vid nya frekvenser.
Mvh Ljudteknikern
PS!
Vill du veta mer? Kolla in min bok:
Jakten på det perfekta PA-ljudet - Bibeln om liveljud
På sidan 289-292 kan du läsa mer om masterequalisning.