Midi är förkortning för ”Musical Instrument Digital Interface” Midi är ett dataspråk som används för att styra elektroniska musikinstrument (vanligen syntar), bandspelare, ljusbord, mixrar, datorer m.m. Midi är en internationell standard som idag finns på nästan all ljudteknisk utrustning där det är befogat. Även på mindre och billigare apparater.

Du kan inte spela in akustiska ljud med mikrofon med midi men du kan kombinera och komplettera din midi-inspelning med digitalt eller analogt inspelat ljud. De flesta musikprogram hanterar både midi och digital ljudinspelning (audio). Midifiler tar inte stor plats i datorn. (Det gör däremot digitalt ljud.) Midi kan spelas in på:

• datorn.
• en separat enhet, en s.k. sequencer.
• workstations – synt med inbyggd sequencer.

Det vanligaste styr-instrumentet är nog klaviaturen (1). (Se bild längst ner.) När du trycker ner en tangent skickas midi-data (2) ut på klaviaturens midiutgång. Midi-datan berättar  bl.a. vilken tangent som tryckts ner, hur länge, hur hårt, m.m. Midi-datan kan skickas till en dator (3). Men det är inte själva ljudet som spelas in utan bara information om vad du haft för dig på klaviaturen. Midi-datan skickas också till en ljudgenererande enhet – en ljudmodul (4). Ljudmodulen kan vara:

• inbyggd i klaviaturen (en synt!).
• en separat enhet.
• en del av datorns ljudkort.

I ljudmodulen – eller syntmodulen som den också kallas – väljer du vilket ljud den nedtryckta tangenten ska spelas upp med: t.ex. piano, tuba eller helikopter! Ut från ljudmodulen strömmar analogt ljud (5).

Du kan i efterhand välja vilket ljud din melodi ska spelas upp med. Du kan lätt ändra tempo, byta tonart, redigera och kvantisera (automatiskt flytta toner till närmaste valda tidsvärde) på ett sätt som inte är möjligt eller förenat med en massa "om" och "men" när det gäller analogt och digitalt ljud.

Att härma riktiga instrument låter aldrig exakt likadant som just riktiga instrument även om man kan komma ganska nära med bra programmering och dyra ljud.