Så undviker du rundgång

  • Placera högtalarna så långt från mikrofonerna som är praktiskt möjligt.
  • Rikta alla PA-högtalare och mikrofoner bort från varandra.
  • Förbättra lokalens akustik med till exempel tyger och skärmar.
  • Använd uteslutande riktade mikrofoner.
  • Närmicka.
  • Dämpa potentiella rundgånsfrekvenser med en grafisk equaliser.
  • Använd en rundgångseliminator.
  • Sänk den totala volymen.

Rundgång − det eviga problemet när du spelar live. Den smyger sig på, kommer med plötsliga avgrundstjut när du minst anar det, eller så tjuter det mest hela tiden. Musikerna tappar koncentrationen, publiken håller för öronen eller lämnar lokalen. Fokus tas från framträdandet. Förstå varför rundgång uppstår, förebygg och bemästra den. Ta kontrollen över rundgångsproblematiken!

Hur uppstår rundgång?

Rundgång uppstår när ljudet från högtalarna tas upp av mikrofonerna, förstärks genom PA:t går ut i högtalarna, tas upp av mikrofonerna … i en evig slinga. Då uppstår det karaktäristiska tjutande ljudet som kan få öronen att trilla av.

Rundgång uppstår alltså lättast när högtalarna är för nära mikrofonerna och/eller högtalare och mikrofoner är riktade mot varandra. Av detta följer att du kan minska risken för rundgång betydligt genom att placera högtalarna längre från mikrofonerna och rikta dem från varandra.

Alla frekvenser går inte runt samtidigt. Det är alltid en eller flera specifika frekvenser som ger rundgång. Det är lokalens resonansfrekvenser och PA-anläggnings "pucklar" i frekvenskurvan som kommer att gå runt först. Genom att jämna ut frekvenskurvan kan du alltså ha förhållandevis starkare volym och/eller ett större säkerhetsområde innan det går runt.

Sammanfattningsvis kan du alltså arbeta med avstånd, riktning och frekvensutjämning för att befria ditt PA-ljud från besvärande rundgångstjut. Hur det kan gå till i praktiken ska vi titta på nu.

Placera utrustningen rätt

Det optimala är om publikhögtalarna placeras framför mikrofonerna. Då når minsta möjliga mängd direktljud från publikhögtalarna till mikrofonerna. Publikhögtalarna kan med fördel stå framför scenen. Om de står på scenen kan vibrationer fortplanta sig genom golvet upp i mikrofonerna och ge rundgång på det viset.

Placera medhörningshögtalarna vända från mikrofonerna (eller mikrofonerna vända från högtalarna).

Förbättra akustiken

I en mer dämpad lokal blir det inte rundgång lika lätt som i en lokal med mycket reflexer. Ljudet från högtalarna absorberas och når mikrofonerna med svagare styrka. Nu är det förstås inte möjligt att bygga om lokalen inför en spelning men tyger, draperier, skärmar och andra absorberande material applicerade på lämpliga ställen kan minska risken för rundgång och samtidigt förbättra ljudet i lokalen. Vilka förbättringar som är möjliga beror på hur lokalen ser ut, vad som finns att tillgå (i lokalen eller medtaget) och vilken tid som finns för att sätta upp det. Lite uppfinningsrikedom kan göra underverk.

Börja gärna med någon form av absorbenter bakom trummorna. Ett kraftigt draperi (back drop) bakom hela bandet gör också gott. Mattor på scengolvet kan också hjälpa till. Kan väggen längst bak i lokalen göras mer absorberande är det bra.

Människor är utmärkta absorbenter så det är lättare att få bra ljud och mindre risk för rundgång i en lokal som är fylld med publik än samma lokal utan publik. Bra att veta under soundcheck och ännu ett skäl till att hoppas på mycket publik.

Använd riktade mikrofoner

Live används i princip uteslutande riktade mikrofoner. Rundupptagande mikrofoner tar upp allt ljud runtomkring, så även från högtalarna. Det säger sig själv att det ger en markant ökad risk för rundgång. Visst kan det finnas tillfällen då det går att använda rundupptagande mikrofoner live, till exempel vid upptagning av en stor kör eller en samlad klang från en ensemble, och då på en inte allt för stark volym. Men annars passar de rundupptagande mikrofonerna bäst i studion. Där har du i allmänhet har en mer kontrollerad akustik och medhörning via hörlurar.

Närmickning

Närmickning innebär att mikrofonen placeras 0-30 cm från ljudkällan. Ljudkällan kan till exempel vara ett akustiskt instrument, en röst eller en högtalare till någon instrumentförstärkare.

Fördelen med närmickning är att mikrofonen mest tar upp det den är avsedd för att ta upp och det behövs ganska lite förstärkning (gain). Ju längre ifrån ljudkällan desto mer gain behövs för att uppnå den önskade volymen på det aktuella instrumentet. Mer gain betyder också att mikrofonen blir känsligare och tar upp mer ljud runtomkring; från andra instrument och från högtalarna. Det sistnämnda ökar förstås risken för rundgång.

Nackdelen med närmickning av akustiska instrument är att man lätt får med oönskade biljud som förflyttningar över banden på en akustisk gitarr eller klaffljuden från ett blåsinstrument. En annan nackdel med närmickning är att mikrofonen inte tar upp speciellt mycket av rummets akustik. I synnerhet ett akustiskt instrument mår gott av att få lite mer luft. Men med ljudsvaga akustiska instrument i en rocksättning får du ofta göra avkall på de principerna och gå riktigt nära för att få instrumentet att höras utan att det går runt.

Ju ljudstarkare musikstil desto närgångnare mickning behövs. Det ljud som kommer ur PA-högtalarna får rummets akustik med sig (på gott eller ont) innan det når publikens öron. Mer akustik tillför du vid behov artificiellt med hjälp av effektprocessorer som reverb och delay.

Sångare bör tänka på att sjunga nära mikrofonen. Ju mindre antal mikrofoner du har på scen desto mindre rundgångsrisk. Du kan till exempel lajna en del instrument.

Masterequalisning

Först när du har placerat utrustning och mickat upp på ett sätt som motverkar rundgång samt förbättrat akustiken är det dags för masterequalisning. Som namnet antyder påverkar en masterequaliser hela mixen. Syftet är att dämpa de frekvenser som fortfarande sticker ut i rummet eller ta udden av PA-anläggningens "pucklar" i frekvenskurvan. Det är som sagt nämligen de frekvenser som kommer att gå runt först. Både mixen till publiken och medhörningsmixarna är betjänta av masterequalisning. De flesta använder 31-bands grafiska equalisrar för detta ändamål. Sedan finns det olika metoder för att hitta problemfrekvenserna.

En metod är att dra upp mastervolymen sakta tills det börjar gå runt. Var försiktig så att det inte blir okontrollerad rundgång. Håll masterreglarna på gränsen till rundgång. Försök sedan att identifiera vilken frekvens det är som går runt och dra ner den tills det slutar. Gör om proceduren tills du uppnått önskad volym. Behöver du dra ner mer än fem till sex  frekvenser så behöver du rigga på ett bättre sätt.

Det kräver en viss övning att hitta rätt frekvenser men det går att öva upp sitt gehör för detta. Ganska omgående kan du avgöra om det är i bas- mellan- eller diskantregistret det går runt. Du kan prova dig fram till rätt frekvens genom att dra ner equaliserns sliders en och en och höra när rundgången försvinner. Ett alternativ är att först dra upp dem lite försiktigt och lyssna om rundgången ökar i styrka. Vanligtvis justeras vänster och höger sida likadant om det inte är något speciellt problem bara på ena sidan. Släpp aldrig taget om masterreglarna. Var beredd att dra ner dem om rundgången blir för stark.

Ovanstående är ett ganska effektivt sätt att komma åt rätt frekvenser. Vill du emellertid vara lite mer vetenskaplig eller tycker det är svårt att hitta rätt frekvenser kan du använda en spektrumanalysator. Det går till så att brus med hela det hörbara frekvensspektrat (så kallat skärt brus) skickas ut genom högtalarna. En mätmikrofon placeras enligt bruksanvisningen och ansluts till spektrumanalysatorn eller via ett ljudkort till en dator med mätprogramvara. Skärmen eller lysdioder på spektrumanalysatorn visar dig en visuell bild över rummets frekvenskurva. Därefter kan du korrigera frekvenserna på masterequalisern tills mätkurvan är så rak som möjligt. Använd spektrumanalysatorn som ett visuellt hjälpmedel men låt öronen avgöra när det är bra. Lyssna till exempel på en välbekant inspelning genom PA:t efter justeringarna.

Rundgångseliminator

En rundgångseliminator drar automatiskt ner de frekvenser som det är på väg att bli rundgång vid. Bandbredden (Q-värdet) brukar var mycket smalt, ofta 1/10 oktav ibland ännu smalare. (Jämför med 1/3 oktav på en 31-bands equaliser). En väl utförd riggning är grundläggande för att slippa rundgång. Vill du sedan använda en grafisk equaliser eller en rundgångseliminator är delvis en smaksak. Allt som är automatiskt har både sina för- och nackdelar. Ett alternativ är att göra en konventionell masterequalisning och nyttja rundgångseliminatorn som en extra säkerhet om det skulle uppstå rundgång vid nya frekvenser.

Att stoppa och hitta rundgångar

Om rundgång uppstår under konserten så försök att inte få panik. Om du inte direkt vet vilken kanal eller vilket system det är som går runt så dra ner masterreglarna och medhörningens aux sends fem till tio decibel så brukar rundgången försvinna.

Innan du drar upp volymen igen, försök att utröna var rundgången uppstod. Kanske var det sångaren som råkade "doppa" mikrofonen i monitorn? Eller verkar det vara en mer bestående rundgång?

Dra upp volymerna försiktigt igen, en och en. Du märker snart vilket system som är upphovet till rundgången. Ligg kvar på rundgångsgränsen. Men vilken mikrofon, eller vilka mikrofoner, är det? Det är inte alltid så lätt att veta. Ett bra sätt att hitta vilken mikrofon som går runt är att koppla in ett par hörlurar till mixerbordet och sololyssna kanal för kanal. Du kommer höra direkt vilken kanal som har rundgång. Dra ner kanalens volymregel eller aux send(s) beroende på vilket system som går runt. Om du inte vet vilket system det är så dra ner gainen, då får du lägre nivå till alla system. Du kan även prova att eliminera rundgången med kanalens equaliser.

Om instrumentets volym inte räcker till måste du jobba mer med ovanstående metoder. Det kan också vara så att allt annat är för starkt. Dra ner volymen på allt annat.

Med rundgångarna under kontroll är det dags för att stävja brum och andra störningar i PA-anläggningen. I ett kommande kapitel får du veta hur det går till.

Terminologi

Skärt brus används för kalibrering av ljudutrustning. Skärt brus upplevs som lika starkt i alla frekvenser.

Vill du veta mer om ljud i allmänhet och PA-ljud i synnerhet?

Jakten på det perfekta PA-ljudet - Bibeln om liveljud

I min bok Jakten på det perfekta PA-ljudet får du svar på alla dina frågor om ljud och lösningar på det flesta problem som kan uppstå med PA-ljud.

Ovanstående innehåll kommer från ett av de 30 kapitlen i boken Jakten på det perfekta PA-ljudet - Bibeln om liveljud.

  • Hej och tack för dessa kapitel.
    En liten fråga: Är det inte så att en riktad mikrofon blir rundupptagande om sångaren håller för hålen/kanalerna på mikrofonens baksida. Detta, att hålla mikrofonen på ett coolt sätt, skulle ju i så fall också bidra till rundgång.
    //Micke

    • Hej Mikael!
      Roligt att du gillar bonuskapitlen!
      Du har helt rätt i att en riktad mikrofon i princip blir rundupptagande om sångaren håller för hålen/kanalerna på mikrofonens baksida, vilket förstås lätt resulterar i rundgång. Det är något man får förklara för de coola sångarna/raparna då och då! 🙂 Bra att du tog upp det!

  • >