Bonuskapitel 2 - Så undviker du rundgång
Bonuskapitel 3 - Skapa bra medhörning

Digitala mixerbord - Bonuskapitel 1

I dag görs de flesta professionella mixjobb på digitala mixerbord. Och allt fler hobbytekniker går över till digitala mixerbord. Trenden är digital. Men digitala mixerbord kräver lite mer av användaren än dess analoga kollegor gör.

De största fördelarna

Det som brukar framhållas som de tre största fördelarna med digitala mixerbord är att

• det går att spara och återkalla alla inställningar.
• det tar mindre plats och väger mindre.
• Det finns en mängd inbyggda effektprocessorer, dynamiska processorer och grafiska equalisrar.

Skillnaderna

En digitalmixer ger dig klart större flexibilitet jämfört med en analogmixer. Den kan konfigureras till att bli det du vill. Det ger många möjligheter men det gör den också mer krävande.

Analoga mixerbord är i princip upplagda på samma sätt oavsett märke och modell, medan digitala mixerbord kräver olika tänk för olika digitalmixrar. Varje märke och ibland även modell har valt mer eller mindre olika sätt att komma åt funktionerna på. Men övning ger färdighet. Kan du ratta en analogmixer så minns vad funktionerna gör, men öva upp ett nytt tänk att ändra dem på.

En av de största skillnaderna är överskådligheten. Ett analogt mixerbord har alla funktioner synliga och direkt åtkomliga. I de flesta digitala mixerbord för överkomliga pengar behöver du välja (”selecta”) den kanal, eller de funktioner, du för tillfället vill justera. Kanalen dyker då upp i mixerns display och de olika funktionerna kan ändras eller justeras med fysiska knappar och rattar eller i vissa fall genom att ändra direkt på en tryckkänslig skärm.

En ratt, knapp eller regel kan ha olika funktioner beroende på vilken meny du är i. Det gäller alltså att hålla tungan rätt i mun och ha koll på var du befinner dig. Det kräver i allmänhet lite mer tänk av dig, men i gengäld skapar det möjligheter som du inte kan få på analoga mixerbord. Ett exempel på det är att du med en knapptryckning kan låta alla reglarna bli aux send istället för volym till publiken. Det blir praktiskt och överskådligt när du ska lägga upp medhörningsmixar eller bestämma mängden reverb på olika kanaler.

De flesta digitala mixerbord har motorstyrda reglar. När du återkallar ett sparat minne, eller om du byter funktion för reglarna, intar reglarna automatiskt det läge du ställt in tidigare. Det har förstås en viss imponeringsfaktor, men den stora vinsten är förstås att du kan ha olika inställningar för olika band eller olika låtar utan att behöva återställa alla reglarna manuellt. Möjligheten att spara och återkalla inställningar gäller även för gain, equaliser, aux sends och alla andra funktioner. Här ändrar sig dock inte rattarnas och knapparnas fysiska läge, ändringen sker endast i mjukvaran men visas förstås på skärmen och/eller med lysdioder. Men allt som går att ändra går normalt också att spara i minnet.

De flesta rattar är av typen ändlösa. Det vill säga att det finns inget stopp för dem, som för en analog ratt, utan du kan snurra runt dem i all evighet. Själva ljudsignalen passerar alltså inte genom ratten utan ratten styr digitalmixerns mjukvara, som talar om vad mixern ska göra med signalen. Fördelarna är att en ratt kan användas till flera olika saker och att signalen inte påverkas av slitage i ratten. Nackdelarna är att förvirrning kan uppstå om vad ratten gör och att det kan vara svårt att känna hur mycket den tar när man vrider på den.

Eftersom allt ljud är analogt från början och måste bli analogt igen för att kunna avlyssnas, så krävs omvandlingar mellan analogt och digitalt. Det sker i så kallade AD/DA-omvandlare. De kan vara inbyggda i digitalmixern, vilket blir mest likt en analog mixer. De kan också vara fristående och placeras i ett rack bredvid, eller nere på scenen. I det sistnämnda fallet behövs en digital multikabel. Det är en dyrare lösning, men en digital multikabel (som till exempel kan vara en koaxialkabel eller en nätverkskabel) är jämförelsevis mycket smidig att dra.

En digitalmixer har inte de fysiska analoga in- och utgångarna bundna till specifika ingångskanaler och utgångsmoduler. Du kan själv bestämma (patcha) vart de olika in- och utgångarna ska ta vägen. De enda begränsningarna är antalet fysiska analoga in- och utgångar, samt att en ingång alltid är en ingång och en utgång en utgång.

Ljudkvalité

Generellt sett har de små digitala mixerborden bra ljudkvalité. Akilleshälarna är ofta mikrofonförstärkare och AD/DA-omvandlare. Vår uppfattning är att trots det, har de i de allra flesta fall tillräckligt bra ljudkvalité för att hobbyband och band en bit upp på den professionella nivån ska bli nöjda. Sedan beror det förstås vad man jämför med, vilka krav man har och vilken ekonomi man har.

Inspelning

Många digitalmixrar kan spela in digitalt från stereobussen direkt in på ett usb-minne eller via usb till en lap top med ett inspelningsprogram.

En del digitalmixrar kan även fungera som flerkanalsljudkort. Det ger dig möjlighet att spela in flera kanaler i datorn via till exempel firewire. Ibland följer någon enklare programvara för inspelning med, annars kan du med fördel använda ditt vanliga inspelningsprogram, till exempel Cubase eller Logic.

Förinställningar

Alla inställningar du gör kan sparas i olika så kallade scenminnen. Det står dig fritt att använda dem som du vill. Du kan lägga upp inställningar för olika jobb och lokaler, olika band, olika låtar eller olika scener i en musikal eller teaterföreställning.

Generellt kan vi säga att ju fler jobb du har med samma band, desto större vinst med att göra fler scenminnen. Finns det tid för att i förväg lägga upp bra inställningar för olika band och/eller olika låtar så flyter själva konserten bättre.

De gånger som du är gästande tekniker och jobbar med ställets mixerbord kan du ha med dig dina egna förinställningar på ett usb-minne.

Dock bör tilläggas att det inte alls bara är att programmera in allt i förväg och sedan luta sig tillbaka. Det är många parametrar som kan vara annorlunda jämfört med det som gällde när du sparade dina inställningar. En konsert är så organisk till sin karaktär att du ändå kommer att behöva justera en del saker både före och under en spelning. Det beror förstås på att lokaler ser olika ut, publikens antal varierar från kväll till kväll, bandet spelar kanske lite olika varje gång, varje musikants dagsform skiljer sig åt, med mera, med mera. Och ljudet går ju alltid att förbättra, eller hur.

Back up

Som alltid när det gäller digital information kan vi inte nog framhålla vikten av att du tar back up av dina inställningar regelbundet. Det är inte ofta det fallerar men när det gör det sliter du ditt hår i förtvivlan, om du inte har back up. Det är lätt och snabbt gjort att spara en back up på till exempel ett usb-minne.

Mixa digitalt

Om du börjar från scratch med ett nytt band och inte har några förinställningar att ladda in så brukar det finnas en grundkonfiguration du kan använda som heter något i stil med ”initial data”. Gå in i scenminnesmenyn, leta upp och ladda in den (recall). Allt eftersom du gör ändringar sparar du dem fortlöpande i ett eller flera egna scenminnen. I grundkonfigurationen brukar mixern vara patchad för ett ”standardjobb”. Det brukar innebära att fysisk mikrofoningång nummer ett går till kanal nummer ett på mixern och så vidare. Master out och ett antal pre aux send brukar vara patchade till mixerns fysiska utgångar som oftast har xlr-kontakter (hane). Det brukar också finna ett par effektprocessorer upplagda på post aux sends och tillbaka på ett par stereoreturer.

Mycket av arbetet följer sedan samma rutiner som analog mixning gör.

När du har kopplat in alla mikrofoner och anslutit slutsteg samt högtalare på vanligt vis är det dags att prova att det låter ur alla högtalarsystem.

Innan bandet kommer och själva soundchecken börjar gör du en så kallad set up och en linecheck. En set up innebär att du förinställer sådant som du vet hur det ska stå. Det kan exempelvis vara fantommatning till kondensatormikrofoner, hipassfilter, panorering eller andra grundinställningar. Därefter tar linechecken vid. Den innebär att du testar att du får signal från alla mikrofoner och effektenheter.

Soundchecken börjar normalt med att du ber musikanterna spela en i taget. Selecta den aktuella kanalen och ställ in gainen. Du ser ingångsnivån på mixerns mätare om du solar (cue, pfl) kanalen. När du valt en kanal ser du den kanalens alla inställningar i sammandrag på skärmen. Ofta går det att zooma och/eller komma djupare in i varje funktion genom att välja den.

Equalisern brukar vara rätt avancerad och ha fyra filter, ofta två fullparametriska och två valbara shelving/parametrisk. Till din hjälp har du en grafisk bild av frekvenskurvan. Här kan du maximera storleken på equaliserns utrymme i fönstret för att få upp kanalens equaliser i hela fönstret och se alla funktioner. I övrigt fungerar den i princip som dess analoga kusiner. Efter equalisern fortästter du med medhörning, effekter och panorering på samma vis.

När var och en av musikanterna är soundcheckade låter du alla spela tillsammans, antingen genom att lägga till dem en och en eller låta alla börja på en gång. Din uppgift blir nu att skapa ett bra totalljud genom att hitta en njutningsfull volymbalans mellan de olika instrumenten och finjustera inställningarna så att de olika instrumenten gifter sig med varandra.

Bryt då och då för att fråga musikanterna om medhörningen är till belåtenhet. Gå gärna själv upp scenen och lyssna.

Om du inte ska spara varje låt för sig är det inte stor idé att göra mer i det här skedet. I stället får du justera ljudet i varje låt för sig under konsertens gång, precis som vid analog mixning. Men finns det tid och ni ska göra ett antal spelningar, så i och med att mixern är digital, finns det nu möjlighet att soundchecka och spara inställningarna för varje låt.

Smarta knep

Varje kanal har som sagt en egen ”sida” på skärmen. Men ibland vill du till exempel se många kanalers fantommatning på samma gång, så att du slipper byta kanal för att slå på fantommatningen på ett antal kanaler. Lugn, det finns för det mesta en överblickssida för de flesta funktioner. Det gör att jobbet går snabbare och lättare när du ska lägga upp en grund.

Använd gärna funktionen att få upp olika inställningar på reglarna. Det ger dig bra översikt och gör det lätt att (fin)justera. Men se till och håll reda på vad som är på reglarna för tillfället.

Många digitalmixrar har så kallade layers, det vill säga olika skikt med kanaler. Säg att mixern har 16 fysiska reglar. Genom att det finns till exempel två skikt med kanaler får du vips tillgång till 32 kanaler. Haken är att du behöver växla mellan de olika skikten och att det kanske bara finns 16 analoga mikrofoningångar som standard. Det sistnämnda kan ofta lösas genom att köpa till expansionskort som monteras i mixerbordet, med fler analoga ingångar.

Om det går att spela in digitalt på flera kanaler direkt från din digitalmixer så kan du spela in ett gig och sedan använda det på nästa ställe som material till soundchecken.