Hans Nicklasson – från trasiga tv-apparater till Bästa Liveljudet

Jag och min kompis Per hittade trasiga tv-apparater som folk hade slängt. Vi lagade dem eller tog vara på delar från dem.

Hans Nicklasson 197X
Jag i tioårsåldern.

Tekniken

Min teknikerbana började redan i tioårsåldern med att min klasskompis Per och jag slaktade trasiga tv-apparater. Vi hittade dem i sopcontainrar i vårt bostadsområde. Vi tog hand om allt från kondensatorerna till elektronrören, men de mest eftertraktade komponenterna var högtalarna. Vi skruvade varsamt ut dem och byggde sedan högtalarlådor till dem som vi kopplade till våra stereoanläggningar på pojkrummen. Vi byggde även egna ”kontrollbord” där vi kunde släcka och tända lampor, slå på stereon eller stänga av alltsammans med en enda knapp.

Ett kopplingsschema på ett av de tidiga kontrollborden jag ritade och byggde i mellanstadiet.
Ett kopplingsschema på ett av de tidiga kontrollborden jag ritade och byggde i mellanstadiet.

Musiken

Där någonstans, bland elektronrör och högtalarelement från trasiga tv-apparater, lades grunden för mitt teknikintresse. Några år senare var det mer intressant med tjejer istället. Jag var ganska blyg då men upptäckte att tjejerna i vårt gäng oftast föll för de killar som spelade gitarr, så jag lärde mig att spela gitarr. En elorgel, min bonuspappa Håkan, en lokal gitarrhjälte - den tyvärr numera bortgångne Mats Grahn - samt härliga musikkvällar på Koster, bidrog också starkt till att musiken kom in i mitt liv.

Hans Nicklasson med gitarr i båt på Koster 1984
Jag med i gitarren i min båt på Koster 1984. Tjugo år gammal.
Jag och Mats grahn som hustrubadurer på hotell Kosterbaden (före detta Reso) sommaren 1988.

Spelade i band

Jag började att spela i band. I början hjälptes alla åt med tekniken men efterhand tog jag över mer och mer i kraft av mitt intresse och mina kunskaper. Snart började jag också att sköta ljudet åt andra band och skapade kontakter i ljudbranschen.

Hans Nicklasson i bluesrockbandet Kal Kon 1989.
Jag som basist i Bluesrockbandet Kal Kon på restaurang Simona (numera "The Cod") i Strömstad 1989.
Jag och Andreas Galle på Lyckorna brygga i Ljungskile 2009. En av mina få spelningar på 2000-talet till förmån för att stå bakom spakarna istället! 🙂

Fritidsgården

Jag fick jobb på en fritidsgård och där hade Håkan, en något äldre kollega, startat en musikverksamhet där de unga besökarna fick lära sig grunderna i trummor, bas, gitarr och klaviatur. Håkan hade många andra järn i elden och snart fick jag ta över hela musikverksamheten efter honom. Längre fram byggde jag upp en hel inspelningsstudio där.

Fritidsgården där jag jobbade 1984-1992.

Håkan var också en av de drivande med att starta en musikförening i kommunen där vi bodde. Tillsammans med flera andra kompisar arrangerade vi musikfestivaler, spelningar och försökte ordna replokaler. Efter några år blev jag ordförande i föreningen.

Partille Nya Musikförenings (PNMF) årsberättelse 1986.

I slutet på 80-talet träffade jag mina barns mor och flyttade till Uddevalla och sedan Ljungskile. På Agnebergsgymnasiets musiklinje i Uddevalla sökte dåvarande studierektor, Janolov Simmons, efter någon som kunde undervisa i inspelningsteknik och där hoppade jag in. Det blev början till en hel epok där. Mer om det lite längre fram i texten.

Hans Nicklasson Ljungskile 1990
Jag vid Ljungskileviken 1990.

Studio Helikopter

Mitt intresse för ljudteknik visste inga gränser och parallellt med mina båda jobb (på fritidsgården och på gymnasiet) hoppade jag på en studioteknikerutbildning på Studio Helikopter i Göteborg. Under ledning av den duktige och pedagogiska teknikern, tillika en av studions två delägare, Staffan Ahlbom lärde jag mig massor och började snart att spela in band på egen hand. Staffan blev sedermera psykolog, ett yrke som fler än en ljudtekniker valt att göra ny karriär inom. Kanske är det så att ”hantera” musiker, uppdragsgivare och annan personal runt olika produktioner blir som en grundkurs i psykologi och en inkörsport till ett intresse för mänskligt beteende… 🙂

Hans Nicklasson på Studio Helikopter 1991. Ljudtekniker för ett band som spelade in en demo.
Studio Helikopter, "Hängmattan" i Göteborg 1991. Jag gick en studioteknikerutbildning där och var ljudtekniker åt några band som spelade in demos. Här kopplar jag i jackväxeln. 🙂

Göran Guran Blomgren

Göran "Guran" Blomgren.
Göran "Guran" Blomgren.

En av kontakterna jag fick under min tid på Studio Helikopter kom att bli mer betydelsefull än övriga. Jag talar om Göran Guran Blomgren. Välkänd i ljudbranschen. Han blev ett slags mentor, leverantör och stundtals även uppdragsgivare - allt i ett. (Jag sökte faktiskt ”fast” jobb hos honom en gång men jag fick det inte med motiveringen att: ”Jag tjänar mer på dig som kund än som anställd”.)

Guran lärde mig branschen. Kanske utan att veta om det. Det fanns ingen överenskommelse om detta. Han bara är sådan. Han var så mycket mentor att valet av leverantör var lätt, när jag fick välja. Mina uppdragsgivare och jag, fick rätt grejor, bra grejor, hela grejor, grejorna kom i tid och till ett pris som jag hoppas att även Guran och hans partners var nöjda med. Om det trots allt blev något strul så fixades det till direkt utan knot. Jag tog mig an denna filosofi och levererade själv pålitliga tjänster med hög kvalité. Jag försökte alltid göra det där lilla extra och jagade ständigt ”det perfekta PA-ljudet”.


"Jag tog mig an denna filosofi och levererade själv pålitliga tjänster med hög kvalité. Jag försökte alltid göra det där lilla extra och jagade ständigt det perfekta PA-ljudet”.

I början av vår kontakt fanns knappt e-post (detta var i mitten på 90-talet) så vi hade ofta långa samtal på (fast!) telefon om val av utrustning, priser och rabatter vid hyra eller köp av ljudutrustning.

En gammal fast telefon.
Många av mina tidiga samtal med Guran fördes över fast telefon...

Guran blev också en av faktagranskarna till min första bok Jakten på det perfekta PA-ljudet. Dessutom blev han en mycket god ambassadör för boken. Han står citerad på baksidan av boken och talar gott om boken till sitt stora kontaktnät. Jag har honom att tacka för en hel del av mina och bokens framgångar. Tack Guran!

Gurans citat på baksidan av min bok "Jakten på det perfekta PA-ljudet".

Estetprogrammet föds

I början av 90-talet bestämde staten att gymnasielinjerna skulle kallas program och en hel del nya kurser såg dagens ljus. Det estetiska programmet uppstod. Den tidigare musiklinjen skulle snart få gott sällskap av dans, teater och bild i det nya programmet.

På Agnebergsgymnasiet (som sedermera blev Uddevalla gymnasieskola), där jag jobbade, skulle nya lokaler iordningsställas i en stor gammal fastighet som varit syfabrik en gång i tiden. Jag fick förtroendet att vara med att påverka studiodelen av denna totala invändiga ombyggnation från före detta syfabrik till ett modernt estetprogram.

Jag blev också ansvarig för både val och inköp av den tekniska utrustningen samt blev även den som utförde den största delen av det rent praktiska installationsarbetet. Mycket lödande blev det...! Under min ledning fick jag därför praktisk hjälp av skolans dåvarande institutionstekniker Sune, en mycket duktig före detta tv-reparatör, av det gamla gardet.

Det första mixerbordet 1993 var ett Soundcraft 200 från Studio Helikopter. (Vi köpte även deras bandare Tascam 85-16 då.) Här ser vi
Inspelningsstudion under ombyggnad 2002.
Jag ritade en studiomöbel och lät en snickerifirma bygga den åt oss. Vi satsade åter igen på ett analogt mixerbord då vi ansåg att det gav många pedagogiska fördelar. Här ett Alesis som vi köpte av en folkhögskola. Cirka tio år senare blev det utbytt igen, och den gången blev det digitalt: Presonus Studio Live 24.
Inspelningsstudion som jag byggde på Sinclair, Uddevalla gymnasieskola.
Jag bakom Alesisbordet i Studio Sinclairs kontrollrum.

Det var en oerhört spännande och lärorik tid. Jag plöjde all litteratur om studiodesign jag kom åt. På engelska naturligtvis, på svenska fanns knappt något vid den här tiden.

År 1993 slogs portarna upp för estetprogrammet på Sinclair som den nygamla byggnaden hette. Jag undervisade nu fler grupper än tidigare. Allt var nytt, både lokalerna och programmen. Skalet fanns men varken lokaler eller arbetsstrukturer var riktigt färdiga när vi startade. Tillsammans med engagerade chefer och kollegor byggde vi upp det som blev en oerhört populär och bra utbildning som fick mycket gott renommé. Jag fick ansvar för, och undervisade i kurserna, Ljudteknik A, B och C, som senare bytte namn till Musikproduktion 1 och 2.

Undervisning vid whiteboarden 2003 för en del av estetprogrammets musikelever.

Mina ljudtekniska kunskaper efterfrågades snabbt även vid publikframträdanden på skolan, så utöver undervisningen tjänstgjorde jag som ljudtekniker på skolans många konserter och föreställningar.

En av skolans många konserter. Här gästar vi Kulturskolan i Munkedal.
T-shirt från en av våra turnéer med estetprogrammet.
Jag vid den stora och tunga förvaringslådan. Riggning i Ellös 2008.

Liveljud och inspelning utanför skolan

Parallellt med arbetet på gymnasiet tog jag många uppdrag som ljudtekniker både live och i studio för större och mindre lokala produktioner. I början var jag anställd av varje uppdragsgivare men 1998 startade jag HN Ljuddesign och tog uppdrag den vägen istället. Här följer några få, utvalda och tidiga bilder.

Hans Nicklasson på Bohusläns teater 1993, numera Regionteater Väst. Föreställningen hette "Grodan i gräddden".
Hans Nicklasson på Bohusläns teater 1993, numera Regionteater Väst. Föreställningen hette "Grodan i grädden".
En lokal teaterförening, Studio32, satte 2002 upp den stor musikal om Uddevallavarvets uppgång och fall. Fantastisk specialskriven musik av Ulf Dageby. Jag var ljudtekniker och hyrde ut ljudutrustningen.
Kulturskolan satte upp Brandguldet 2006, en stor föreställning på Bohusläns museum om Uddevallas historia.
Kulturskolan satte upp Brandguldet 2006, en stor föreställning på Bohusläns museum om Uddevallas historia. Jag riggade, hyrde ut ljud och hade en ljudkurs för ett par ungdomar som sedan skötte ljudet på föreställningarna.
Jag hade ljudet på valborgsfirandet i Margaretegärdeparken, Uddevalla ett antal år. Här syns en skog av mikrofoner (Shure Sm 81, vill jag minnas) riggade för kör.

Missa inte ...


"25 trådlösa system och 64 kanaler igång på mixern." "Min första tryckta skrift var ... " "... väggen ..." "Jakten på det perfekta PA-ljudet skrevs till stor del i ..." "En artikelserie i Tidningen Studio blev..." "Succé för 'Musikproduktion online' för landets estetprogram."
Fortsättning följer ...

4 tankar på “Hans Nicklasson – från trasiga tv-apparater till Bästa Liveljudet”

  1. Hej Hans
    Kul att läsa gjort samma resa. Börjar i Vetlanda Växjö Stockholm Etiopien tillbaka Stocholm.
    Tv, rör, löda loss komponenter, bygga högtalare.
    SR och lokalradio
    Egen studio Karlaplan
    Afrika
    Nu Ljudombudsman.se
    Är du i stockholm bjuder på kaffe
    Har din bok
    Bra bibel
    Vi hörs Lasse LjudO

    • Kul att höra Lars! Tack för beröm och inbjudan! 🙂 Är inte i Stockholm så ofta men kommer gärna när jag kan!

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.